Lastbilsteori

 

 

Grundprincip för lastsäkring 

 

Det finns en mängd detaljregler som beskriver hur lastsäkring ska gå till. Om du tycker att det är svårt att minnas alla detaljer ska du i vart fall minnas:

 

Lasten skall under transport vara så säkrad, att den kan motstå en kraft framåt som är minst lika stor som hela lastens vikt. Bakåt och åt sidorna minst halva lastens vikt.

 

Om man säkrar efter denna grundregel kommer lasten att vara säkrad för att tåla de förhållanden som råder vid normal körning.

 

Hur kan man då veta hur man ska lastsäkra för att grundregeln ska vara uppfylld? Svaret är att man ska använda sig av de tabeller som finns för lastsäkring. Se nedan.

 

Om man väljer att inte följa tabellerna för lastsäkring utan använder andra metoder måste man få ett intyg som talar om att säkringen följer grundregeln ovan. Intyg om att lastsäkringskraven är uppfyllda får utfärdas av bland annat transportledare vid företag eller åkericentral eller annan tekniskt kompetent person i ansvarig ställning.


Säkringsmetoder

 

Förstängning

 

Man kan ställa lasten så tätt att den inte kan röra sig på flaket. Alternativt kan man få förstängning med tomma lastpallar eller förstängare som man bygger av trä. Det får vara maximalt ett sammanlagt glapp på 144 mm (höjden på en lastpall) för att lasten ska räknas som förstängd. Om man tillverkat förstängare bör dessa förstänga minst upp till godsets tyngdpunkt annars måste man dessutom hindra tippning med hjälp av surrning.

 

Surrning

 

Vanligast är att man använder spännband för att säkra lasten men ibland används kättingar eller rep.

 

Kombination av förstängning och surrning

 

Ofta kombinerar man förstängning med att säkra lasten genom surrning med spännband. Om man tillverkat förstängare bör dessa förstänga minst upp till godsets tyngdpunkt annars måste man dessutom hindra tippning med hjälp av surrning.

 

Låsning

 

Används t.ex. när en container ska låsas på en lastbil.  Då används de låsanordningar som finns och man behöver inte göra egna kalkyler om hur lastsäkringen ska ske.

 

Beräkningar när man surrar

 

När man använder surrning för att hindra godset från att glida och tippa kan man göra en beräkning av hur man ska utföra surrningen. 

 

Börja med att beräkna hur mycket man måste surra för att förhindra glidning, räkna sen ut hur mycket surrning som behövs för att hindra tippning.

 

Uträkningarna antar att du använder 4-tons spännband och att lastbilen har flaköglor som tål 2 tons belastning. Dessutom krävs att spännbanden hålls sträckta för att uträkningarna ska stämma. Uträkningarna förutsätter att spännbanden är åtdragna med en kraft som är 10% av dess brottstyrka och det är ungefär det som man får när man med handkraft drar åt ett spännband.

 

De olika sätten att surra är:

 

Överfallssurrning


Överfallssurrning passar till många olika sorters gods. När du säkrar med överfallssurrning har vinkeln stor betydelse. Tabellerna är förutsätter att vinkeln är 75 – 90 grader. Om den är 30 – 75 grader måste du dubblera antalet spännband som krävs.

 

Loopsurrning


Loopsurrningen görs genom att man använder två spännband och sätter dem i ett par. I bilden ovan har fyra spännband använts, de sitter i två loopsurrningspar.

 

Loopsurrning förhindrar gods från att glida i sidled och att tippa. Du måste kombinera loopsurrningen med grimmor eller förstängningar för att hindra godset att glida framåt och bakåt. Om godset är avlångt måste du alltid använda minst två surrningspar för att inte godset ska vrida sig runt surrningen. Loopsurrning i kombination med någon annan säkring kan passa bra för gods på lastpallar eller för gods som ser ut som en liggande cylinder.

 

Grimma


Är utmärkt för att hindra gods att glida framåt och bakåt. Grimman får max ha en vinkel av 45 grader. Tabellerna förutsätter att du sätter grimman högst upp på godset. Kan du inte göra det utan att vinkeln blir över 45 grader stämmer inte tabellerna. Om grimman hamnar ungefär på halva godset höjd får du räkna med halva värdena ur tabellen.


Räkna ut hur mycket surrning som behövs för att hindra glidning

 

Det som avgör om lasten börjar glida på flaket är friktionen mellan flaket och lasten. För att kunna göra uträkningar måste man veta friktionskoefficienten. Om man hittar sin last och flakets ytmaterial i tabellen så kan man använda den friktionskoefficienten, annars väljer man friktionskoefficienten 0,2.

 


Överfallssurrning 


Loopsurrning 


Grimma
 

 

Räkna ut hur mycket surrning som behövs för att hindra tippning

 

Du måste mäta godsets höjd (H), bredd (B) och längd (L). Sen går det att avläsa i tabellerna hur  mycket gods en viss surrning hindrar att tippa.

 

Överfallssurrning

 

Tabell som visar hur mycket en överfallssurrning hindar att tippa.

 

Loopsurrning

 

Tabell som visar hur mycket en loopsurrning hindar att tippa.

 

Grimma

 

Tabell som visar hur mycket en grimma hindar att tippa.

 

 

 

 

 

Exempel på hur man kan surra

 

Exempel 1

 

En låda som är 2 x 2 x 2 m och väger 7 ton. Den står på en lastpall av trä och lastbilsflaket har ett golv av räfflad aluminium.

 

Titta i friktionstabellen så ser du att friktionskoefficient = 0,4

 

Höjd/Bredd = 2/2 = 1

Höjd/Längd = 2/2 = 1

 

Om jag väljer att överfallssurra:

 

Börja med att räkna ut säkring mot glidning. Tittar man i tabellen får man fram hur många ton ett spännband hindrar att glida; 3,2 ton i sidled, 0,5 ton framåt, 3,2 ton bakåt.

Det skulle behövas 14 spännband för att hindra glidning eftersom 14 * 0,5 ton = 7 ton. Det är alltså så att överfallssurrningen inte är så bra på att stoppa glidning framåt.

Räkna sen ut säkring mot tippning. Enligt tabellen finns ingen tipprisk för ett gods med dessa mått.

 

Slutsats: Det krävs 14 spännband om jag väljer att bara överfallssurra.

 

Om jag väljer loopsurrning:

 

Börja med att räkna ut säkring mot glidning. Enligt tabellen hindrar ett loopsurrningspar 7,7 ton att glida i sidled.

Loopsurrningen hindrar inte glidning framåt och bakåt. Därför kombinerar jag med grimmor. Enligt tabellen hindrar en grimma 3,3 ton att glida framåt och 10,9 ton att glida bakåt. Det kommer alltså att krävas 3 grimmor framåt och en grimma bakåt för att hindra glidning.

 

Räkna sen ut säkring mot tippning. Enligt tabellen finns ingen tipprisk för ett gods med dessa mått.


Slutsats: Överfallssurrningen kräver massor av spännband och blir krånglig att göra rent praktiskt.   Använd loopsurrning och grimma  istället, det skulle behövas ett loopsurrningspar samt en grimma bakåt och tre grimmor framåt för att säkra godset.

 

Exempel 2

 

En 8 ton tung metallcylinder som är 6 m lång och har en diameter på 1 m.  Den ligger på en träkonstruktion. Lastbilsflaket har ett golv av räfflad aluminium.

 

Titta i friktionstabellen så ser du att friktionskoefficient = 0,4

 

Denna långa cylinder placeras mot framstammen och då får man automatiskt en säkring mot glidning framåt.

 

Om jag väljer loopsurrning och grimma

 

En grimma bakåt förhindrar 10,9 ton att glida bakåt. För att hindra glidning i sidled kan man använda loopsurrning. Ett loopsurrningspar hindrar 7,7 ton att glida i sidled. Det krävs två loopsurrningspar för att hindra 8 ton att glida i sidled (även om cylindern hade vägt mindre än 7,7 ton skulle det ha varit nödvändigt eftersom den annars kan vrida sig)

Räkna sen ut säkring mot tippning. Enligt tabellen finns ingen tipprisk för ett gods med dessa mått.

 

Om jag väljer överfallsurrning

 

Tittar man i tabellen får man fram hur många ton ett spännband hindrar att glida; 3,2 ton i sidled, 0,5 ton framåt, 3,2 ton bakåt. Det skulle behövas tre spännband för att hindra glidning i sidled och bakåt.

Räkna sen ut säkring mot tippning. Enligt tabellen finns ingen tipprisk för ett gods med dessa mått.


Slutsats: Båda metoderna ovan skulle lastsäkra godset.

 

 Exempel 3

 

En låda som väger 1,5 ton med höjden  2,4 m , bredden 1,2 m och längden 0,8 m. Den står på en lastpall av trä och flaket har ett golv av räfflad aluminium.

 

Titta i friktionstabellen så ser du att friktionskoefficient = 0,4

 

Höjd/Bredd = 2,4/1,2 = 2,0

Höjd/Längd = 2,4/0,8 = 3,0

 

Om jag väljer att överfallssurra:

 

Börja med att räkna ut säkring mot glidning. Tittar man i tabellen får man fram hur många ton ett spännband hindrar att glida; 3,2 ton i sidled, 0,5 ton framåt, 3,2 ton bakåt. Det skulle krävas tre spännband för att hindra glidning.

Räkna sen ut säkring mot tippning. Se i tabellen för överfallssurrning H/B = 2,0.  Det finns ingen tipprisk i sidled. H/L = 3,0 innebär att ett spännband hindrar 0,4 ton att tippa framåt och 1,6 ton att tippa bakåt. Det skulle krävas fyra spännband för att hindra tippning.

Eftersom det är tipprisken framåt som kräver att man använder fyra spännband kan man istället placera godset mot framstammen. Vikten 1,5 ton bör inte göra så att framaxelns axeltryck blir för högt. Då blir godset säkrat framåt.  Ett spännband skulle då räcka för att hindra godset från att röra sig.

 

Om jag väljer loopsurrning och grimma

 

Ett loopsurrningspar hindrar 7,7 ton att glida i sidled. En grimma bakåt förhindrar 10,9 ton att glida bakåt.

Räkna sen ut säkring mot tippning. Enligt tabellen finns ingen tipprisk i sidled om man har ett loopsurrningspar. Enligt tabellen hindrar en grimmsurrning 5,6 ton att tippa framåt och 22,6 ton att tippa bakåt.

Det skulle alltså behövas ett loopsurrningspar och en grimma framåt och en grimma bakåt.


Slutsats: Att ställa godset mot framstammen och säkra med en överfallssurrning skulle hindra godset från att röra sig.