|
Färdbromsarna
Bromsarna på en lastbil manövreras med tryckluft. Luften produceras av en kompressor som drivs av bilens motor. Kompressorn kopplas i och ur av en tryckregulator. Trycket i systemet ska vara cirka 8 bar. När tryckregulatorn känner att rätt tryck har uppnåtts så kopplas kompressorn om så att den blåser ut luft till omgivningen, den stängs alltså inte av.
Bromssystemet kan delas in i två huvuddelar:
Matardelen som alltid står under tryck (hit hör bla kompressor, lufttankar och ledningen fram till bromspedalen).
Manöverdelen som trycksätts när man bromsar (hit hör ledningarna från bromspedalen samt bromscylindrarna ute vid hjulen).
Matardelens luft lagras i tankar. Luften från kompressorn går till en våttank. Från den går luften via en fyrkrets skyddsventil till tankar för framhjulskretsen, bakhjulskretsen, parkeringsbromsen och servicetankarna. Fyrkretsventilen fungerar också som en backventil (luften kan inte gå baklänges till våttank och kompressor) och stänger dessutom av luften till en tank om det skulle bli en läcka i den.
Trycket i fram- och bakhjulskretsen kan avläsas på manometrar (tryckmätare) på instrumentpanelen. Det finns en manometer för framhjulens bromsar och en för bakhjulens bromsar. Om trycket går under 4,5 – 5,5 bar varnar en lågtrycksindikator. På nyare lastbilar varnar lågtrycksindikatorn vid 6 bar.
Manöverdelen fylls med tryckluft när bromspedalen trycks ner. När man trycker på bromspedalen strömmar luft in i bromscylindrarna. Då trycker ett membran mot tryckstången varvid en bromshävarm vrider en excenter som trycker bromsbackarna mot bromstrumman. När man släpper bromsen släpps luften ut via snabblossningsventiler (bak hopbyggd med reläventilen). Snabblossningsventilen släpper snabbt ut luft ur bromscylindrarna. Reläventilens funktion är att låta luft gå direkt från bakhjulstanken till bakbromsarna. Endast en liten del av luften måste gå via bromspedalens ventil.
Bromssystemet ska ha ett frostskydd som ska träda i funktion när temperaturen går under +5 grader. Det kan vara ett av följande system:
Lufttorkare. Den sitter mellan kompressorn och våttanken. I den finns det små kulor och när luften passerar mellan kulorna suger de åt sig av fukten i luften. Vattnet som kulorna tagit upp åker sen nedåt i torken och släpps ut via en ventil i torkens botten. Ventilen styrs av tryckregulatorn och varje gång som trycket nått sitt högsta värde så öppnas ventilen. När det är under +10 grader startar ett värmeelement som ser till att ventilen inte ska frysa fast.
Frysskyddsinjektor. Den sitter mellan kompressor och våttank och sprutar in frysskyddsmedel i systemet.
Frysskyddsbehållare. Den sitter före kompressorn och när kompressorn suger in luft kommer en del av luften att gå via frysskyddsbehållaren och ta med sig lite frysskyddsvätska in i systemet.
Parkeringsbromsen
Består av fjäderbromscylindrar. Kraftiga fjädrar ansätter bromsen. När luft släpps in pressas fjädern tillbaka och bromsen lossas. Det går att lossa bromsen när trycket i systemet är över 4,5 – 5,5 bar. Om trycket i parkeringsbronmstanken sjunker under 4,5 bar stängs en spärrventil (även kallad blockeringsventil).
Gör så här om det har hänt:
Låt motorn gå så att komprssorn laddar upp trycket.
Öppna spärrventilen (oftast att man trycker in knappen).
Sätt parkeringsbromsen i körläge.
Spärrventilen finns för att öka säkerheten. Om en lastbil har tomt i sitt luftsystem och parkeringsbromsen stod i körläge skulle lastbilen kunna börja rulla. När motorn startas och kompressorn börjar jobba så fylls systemet med luft och utan spärrventil skulle parkeringsbromsarna släppa. Om föraren har klivit ur hytten skulle bilen kunna börja rulla okontrollerat. Detta kan inte hända tack vare spärrventilen.
En del modeller av nya lastbilar saknar helt spärrventil. Då är lastbilens datorer programmerade så att ovanstående situation inte kan uppkomma. Det är möjligt tack vara att den elektroniska parkeringsbromsen samverkar med sensorer som tex känner av om förardörren är öppen mm.
Hjälpbromsar
Avgasbroms. Är ett spjäll som stängs i avgasröret samtidigt som bränsletillförseln minskas. Det ger en motorbromsning.
Elektromagnetisk hjälpbroms (telmabroms). Den sitter på kardanaxeln eller i växellådan. Elektromagnetiska spolar skapar ett magnetfält som bromsar kardanaxeln.
Hydraulisk hjälpbroms (retarder). Den sitter i bakkant på växellådan. ett pumphjul sitter fast på kardanaxeln och roterar med samma hastighet som kardanaxeln. Ett turbinhjul sitter fast monterat och kan inte snurra. När retardern är inkopplad släpps olja in mellan pumphjulet och turbinhjulet så att kardanaxeln bromsas.
VEB-broms. Är i princip en variant på avgasbroms.
|